Landsbygderna står som förlorare i dråpslaget mot folkbildningen

— Genom att stödja individer som tillsammans med andra människor i föreningar strävar efter bildning, vinner inte bara landsbygderna, utan hela samhället, säger Johan Fyrberg, Studieförbundet Vuxenskolans förbundschef.

Dråpslaget mot folkbildningen. Regeringens nya budget med ett kraftigt minskat anslag till folkbildningen på totalt 500 miljoner kronor till och med 2026, har väckt nationell debatt. Budgeten är ett dråpslag för många inom civilsamhället och runt om i hela Sverige höjs röster från förtvivlade folkbildare som vittnar om hur människor kommer att drabbas av neddragningarna. Ett område som pekats ut som särskilt hårt drabbat av neddragningarna är landsbygderna. Där har studieförbund ofta stannat kvar när övrig samhällsservice under lång tid monterats ned och sakta försvunnit. För Studieförbundet Vuxenskolan är det viktigt att inte lämna landsbygdsinvånarna utanför när neddragningarna är ett faktum.

   — Jag ställer mig frågan om vem som får och vem förlorar när folkbildningen inte längre kommer finnas tillgänglig för alla? De här nedskärningarna innebär framför allt ett hårt slag emot landsbygderna. I många byar och bygder är det numera ofta bara studieförbunden som har skylten uppe och lyset tänt. Vi står för det enda utbudet av kulturella möjligheter på många håll. Det kommer att bli tomt, tyst och öde när vi nu tvingas släcka och ta ned skylten, säger Johan Fyrberg, förbundschef på Studieförbundet Vuxenskolan.

Studieförbundet Vuxenskolan står upp för landsbygderna
Studieförbundet Vuxenskolan har djupa rötter inom svensk landsbygd och bedriver idag folkbildningsverksamhet i Sveriges samtliga 290 kommuner. Rapporten Levande landsbygder visar Studieförbundet Vuxenskolans starka närvaro i landsbygdskommunerna och understryker behovet av att bevara och utveckla landsbygden i en tid när skillnader mellan stad och land är stora vad gäller tillgång på samhällsservice och kulturella möjligheter.

   — Vi har skapat mötesplatser, främjat lärande, utveckling, föreningsliv och stöttat människor i olika samhällsgrupper till att bli aktiva medborgare i ett starkt demokratiskt samhälle i över hundra år på landsbygden. Genom att stödja individer som tillsammans med andra människor i föreningar strävar efter bildning, vinner inte bara landsbygderna, utan hela samhället, säger Johan Fyrberg.

Studieförbundet Vuxenskolans starka närvaro i landets 158 landsbygdskommuner  
Rapporten visar att det ett normalt år deltar cirka 3,5 miljoner personer runtom i landet i Studieförbundet Vuxenskolans studiecirklar, kurser och kulturarrangemang. Men i Sveriges 158 landsbygdskommuner är deltagandet större än på andra håll i landet. I exemplet nedan visas ett genomsnitt på 1 048 personer per 1 000 invånare som deltar i Studieförbundet Vuxenskolans olika verksamheter. I storstäderna är det betydligt färre, 176 deltagare per 1 000 invånare.

Rapporten Levandelandsbygder.se synliggör Studieförbundet Vuxenskolans verksamhet per kommungrupp. Här syns tydligt att landsbygdskommunerna har en högre andel aktiva deltagare än storstäderna.

Även ny forskning från Linköpings universitet lyfter landsbygden som särskilt utsatt i den budget som regeringen presenterat. Statistik visar att andelen deltagare i studiecirklar i åldern 20–64 är nära dubbelt så stor på landsbygden som i storstäderna. Talar man om glesbygden, handlar det i stället om en nära fyra gånger så stor andel som ägnar sig åt folkbildning i studiecirklar. Det här skriver tre professorer i vuxenpedagogik vid Linköping universitet i en debattartikel i SvD 20/9–23.

Rapporten levande landsbygder
Vill du läsa mer om hur Studieförbundet Vuxenskolan gör Sveriges landsbygder levande? Läs rapporten om levande landsbygder här.